Ett nytt alfabet

Moment A – individuell förberedelse, läs texten

Många nyanlända elever möter ett nytt alfabet, nya språkljud och ibland är det i svensk skola de möter skriftspråket för första gången. Vad innebär det för eleven?

Svenska är ett fonografiskt skriftspråk, vilket innebär att det finns större eller mindre överensstämmelse mellan skriften med dess grafem (tecknen) och med dess fonem (språkljud). I svenska stämmer vokalerna i tal och skrift ganska väl överens, medan konsonanterna varieras på olika sätt för att skapa olika språkljud. Svenskan har till exempel ett antal olika grafem för sje-ljudet (exempelvis själ, skäl och stjäl) och för tje-ljudet (exempelvis kära och tjära). (Wikipedia)

Hur långt har eleverna kommit i sin fonologiska medvetenhet och bokstavskännedom? Anna Kaya (2016, s. 95) poängterar att även om eleverna kommit olika långt och har behov av att utveckla olika saker kan man ändå undervisa om uttal, prosodi och bokstavsljud i det gemensamma läsandet och skrivandet. Exempel på uppgifter som utvecklar den fonologiska medvetenheten är att rimma, ramsa och leka med ord, vilket kan vara väldigt svårt för nyanlända elever. Därför är det viktigt att eleverna får träna på detta i meningsfulla sammanhang.

På introduktionsprogrammet på ForshagaAkademin fick eleverna i uppgift att skriva haikudikter för att träna på satsmelodin i svenska språket. Eleverna skrev först på svenska, och sedan samma dikt på sitt modersmål. Eleverna jämförde sedan likheter och skillnader i satsmelodi och stavelser på de olika språken, de fann bland annat att en strof på svenska hade sju stavelser, medan samma strof på Somali hade sjutton stavelser.

 

Moment B – ta med en planering till träffen

Under nästa träff ska vi diskutera hur vi arbetar med att utveckla elevernas fonologiska medvetenhet i mötet med ett nytt alfabet. Planera ett arbetsområde utifrån aktuella styrdokument. Om du vill kan du utgå ifrån ett arbetsområde eller en aktivitet du redan genomfört med en klass eller en grupp elever.  Skriv ner arbetsgången. Använd gärna alignmentmallen när du skriver ner din planering. Förslag på rubriker i aktiviteten:

  • Namn på arbetsområdet
  • Syfte och långsiktigt mål
  • Centralt innehåll
  • Konkreta mål
  • Undervisning och arbetsformer
  • Bedömning

 

Moment C – diskussion under träffen

  • Hur har du jobbat med kopplingen fonem till grafem tidigare? Vad har varit framgångsrikt?
  • Jämför era planeringar i arbetslaget. Följer era planeringar samma struktur? Har ni samma syfte? Har ni valt samma undervisningssätt?
  • Hur kommer du bedöma att eleverna nått målen och utvecklat förmågor?
  • Kan du ”levla” din planering efter diskussioner i arbetslaget?
  • Hur kan du planera undervisningen i en elevgrupp där vissa kan läsa (avkoda) och andra inte?

Moment D – testa ett verktyg under träffen

Välj ett av modulens verktyg. Testa och utvärdera om och i så fall hur det kan användas till utveckla elevernas fonologiska medvetenhet.

Referenser

Kaya, Anna (2016) Att undervisa nyanlända – metoder, reflektioner och erfarenheter. Natur och Kultur, Stockholm

Wikipedia (https://sv.wikipedia.org/wiki/Ortografi) Hämtad: 2016-09-19

Läsvärt

26
september
2016

Artikel i Skolvärlden: ”Digitala verktyg blev livsviktigt”

I en artikel i Skolvärlden berättar Anna Kaya om vad digitala verktyg för nyanlända innebär. Det är en nödvändighet och möjliggörare!

”Men genom att använda digitala hjälpmedel kunde hon börja undervisa eleverna utifrån vad de kunde, i stället för utifrån vad hon trodde att de kunde.”

Läs mer

7
februari
2017

Trilo stavar

Dagens tips!
Idag är appen Trilo stavar gratis, en app som är avsedd att uppmuntra barn till att ljuda, skriva och läsa.

Läs mer