Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken

Moment A – individuell förberedelse, läs texten

Vad är språkets struktur? Hur kan du arbeta med det i undervisningen? I den här texten får du några exempel på hur du kan arbeta med språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken.

Språkets struktur är något vi arbetar med genom hela skolgången. Ett sätt att inleda detta långtgående arbete kan vara genom att leka med bokstäver på ett tangentbord. Det blir långa rader av så kallade bokstavsräckor (vad bokstavsräckor är och hur du kan arbeta med dem kan du läsa i #gilla_lära_språk i kapitlet Skriva och läsa, s 28 och framåt). Genom att “översätta” bokstavsräckorna kan vi arbeta med skillnaderna på gemener och versaler samt punkt och frågetecken. Koppling mellan versal på tangentbord, ljudsyntes som förstärker och sedan text på skärm i gemener.

Genom att använda oss av ett talande tangentbord (exempelvis apparna skolstil eller ASL skrivbok) kan eleverna själva få uppleva vad som händer när de sätter punkt, då läses hela meningen upp. Varför läser iPaden upp hela meningen just där och inte efter varje ord? Eleverna kommer snabbt på att punkten visar att meningen är slut.

 

Hur kan man arbeta med frågor? Erica Lövgren har i sin bok Med datorn som skrivverktyg – språk, motorik och bokstavsformer (Bonniers 2009) en övning som går ut på att eleverna får en given start på meningar, i detta fall: Vi kan.. och Vi kan inte… Eleverna arbetar två och två och ställer frågor till varandra. Kan du spela fotboll? Kan du köra bil? Är det något du inte kan göra? När parets enats om någon eller några saker som de båda kan göra, och något som de inte kan göra är det dags att rita en bild på ett papper. Sedan kan de ta ett kort på bilden med iPaden och kombinera texten med bilden.

I lärarhandledningen till Nya språket lyfter! finner du många goda undervisningexempel under de observationspunkter som handlar om att skriva. I exemplen finns dock ingen särskild indelning för just språkets struktur (benämns symbolhantering). Det beror på att läraren för det mesta arbetar med flera aspekter av språket samtidigt i undervisningen, och dessutom kanske integrerat i något tema eller arbetsområde. Undervisningsexemplen är istället förslag på aktiviteter och idéer kring vad undervisningen kan ge utrymme för och hur den kan stödja elevernas språkutveckling. Ofta förekommande exempel handlar om att ge eleverna förebilder eller modeller, tex genom gemensamt skrivande med hjälp av projektor där läraren fungerar som sekreterare. I sådana aktiviteter kan läraren uppmärksamma de språkliga strukturerna på ett överskådligt sätt. Läs mer på sidan 15 i Nya språket lyfter!

 

gemensamt-skrivande

Här beskriver Malin Carlsson hur hon har arbetat med modelltexter och gemensamt skrivande med hjälp av dator och projektor.

Gillar dina elever att spela? Här finns ett spel på elevspel.se som tränar stor bokstav och punkt.

 

Moment B – ta med en planering till träffen

Under nästa träff ska vi diskutera hur vi arbetar med sambandet mellan ljud och bokstav. Planera ett moment utifrån aktuella styrdokument. Om du vill kan du utgå ifrån en aktivitet du redan genomfört med en klass eller en grupp elever.  Skriv ner arbetsgången. Använd gärna alignmentmallen när du skriver ner din planering. Förslag på rubriker i aktiviteten:

  • Namn på arbetsområdet
  • Syfte och långsiktigt mål
  • Centralt innehåll
  • Konkreta mål
  • Undervisning och arbetsformer
  • Bedömning

Moment C – diskussionsfrågor under träffen

  • Hur har du jobbat med språkets struktur tidigare? Vad har varit framgångsrikt?
  • Jämför era planeringar i arbetslaget. Följer era planeringar samma struktur? Har ni samma syfte? Har ni valt samma undervisningssätt? Hur kommer du bedöma att eleverna nått målen och utvecklat förmågor?
  • Kan du ”levla” din planering efter diskussioner i arbetslaget?
  • Följande är avstämningspunkter från Skolverkets Bedömningsstöd i årskurs 1-3:
    A. Eleven bildar oftast meningar men markerar dem inte med stor bokstav och punkt mer än sporadiskt.
    B. Eleven visar förmåga att markera meningar med stor bokstav och punkt.
    C. Eleven markerar meningar med stor bokstav, punkt och frågetecken i egna texter.
    När du har genomfört din aktivitet i din klass behöver du fundera över följande frågor: Har dina elever visat att de behärskar ovanstående punkter? Om ja, hur har de visat det? I din bedömning, vad ska du uppmärksamma och notera?

Moment D – testa ett verktyg under träffen

Kom överens om ett verktyg ni vill testa.

Läsvärt

11
september
2016

Spel som tränar stor bokstav och punkt

Gillar dina elever att spela? På elevspel.se finns det spel som tränar just detta!

Testa till exempel dessa:

Rätta skiljetecken : ett spel som tränar användandet av stor bokstav och punkt och andra skiljetecken så som utropstecken, frågetecken och komma.

Läs mer

12
september
2016

Veckans bokstav – en snuttifiering?

Linda Linder skriver om den tidiga läs-och skrivundervisningen: ”Att basera sin läs- och skrivundervisning uteslutande på Veckans Bokstav är att snuttifiera betydelsen av språk och språkligt utvecklande lärmiljöer och det visar också på en väldigt grund förståelse för språk hos de förskollärare och lärare som gör så.”

Läs mer

22
september
2016

Våra nyckelord

På vår OM-sida beskriver vi vilka nyckelbegrepp vi fokuserar på i #gilla_lära_språk:

  • gemensamt skrivande
  • genrepedagogik
  • feedback
  • aktivera eleverna som läranderesurser
  • autentiska mottagare
  • talets betydelse för språkutvecklingen

Dessa är faktorer som forskning säger ger goda effekter på elevers lärande, oavsett om ett digitalt verktyg involveras eller inte.

Läs mer

23
september
2016

Att aktivera eleverna som läranderesurser för varandra

Vi tror på att aktivera eleverna som läranderesurser för varandra. Att engagera elever i att ge repsons på varandras arbete kan, om det genomförs på rätt sätt, öka elevernas resultat.

Läs mer