Sambandet mellan ljud och bokstav

Moment A – individuell förberedelse, läs texten

Vägen fram till att en elev knäcker läskoden kan vara krokig och se olika ut för olika elever. Forskning runt om i världen är överens om att fonologisk medvetenhet är mycket avgörande för läsinlärningen. Läs mer om framgångsrik läs- och skrivinlärning i kap 1 sid 4 i #gilla_lära_språk. För en noggrannare forskningsöversikt rekommenderar vi Nya språket lyfter, s. 16 och framåt.

Att kunna hantera bokstäver, vara fonologiskt medveten och att använda olika strategier för avkodning är som sagt några av de mest grundläggande och centrala bitarna i det komplexa pusslet som innebär att lära sig att läsa. Kunskapen att se samband mellan ljud och bokstav är alltså grundläggande i arbetet med att knäcka läskoden och att lära sig ljuda. Samtidigt kan vi inte nog påminna om hur viktigt elevernas engagemang och motivation är. Det skapas genom att skriva och läsa i meningsfulla sammanhang där intresse är drivkraft. Fonologisk medvetenhet, ordavkodning, flyt i läsning, läsförståelse och engagemang hänger ihop, har en ömsesidig påverkan och samspelar med varandra. En god fonologisk medvetenhet gynnar ordavkodningen, och en god ordavkodning inverkar positivt både på den fonologiska medvetenheten men också på flytet i läsningen. Flytet påverkar läsförståelsen, samtidigt som god läsförståelse ger bättre flyt i läsningen. Positiva, egna läsupplevelser bygger på en god läsförståelse, men ett läsintresse leder också till att förståelsen blir bättre. Läraren har en mycket viktigt uppgift i att arbeta med alla delar av läsutvecklingen samtidigt. Läs mer om hur du kan arbeta med den fonologiska medvetenheten på s. 26 och framåt i #gilla_lära_språk.

Hur kan ni arbeta med sambandet mellan ljud och bokstav? Nedan finns några förslag!

  • Gemensamt skrivande med projektor där modelltexter skapas (alltifrån ordlistor till meningar och kortare texter)- de skapar sedan egna. Talsyntes bör vara påslagen, alternativt ljudar läraren. Eleverna får förebilder för eget skrivande; läraren är sekreterare. Eleverna tränas i att känna igen bokstavens form, ljud, ord, och de får modeller för språkliga strukturer. Skuggläs sedan texten, dvs läraren läser före och eleverna efter.
  • Leta bokstäver i gemensam text på projektorn. Ljuda första bokstaven i ett ord, eleverna ska försöka lista ut vilket ord som avses. Lek detektiver. Identifiera var i ord ett ljud finns osv.
  • Låt eleverna parskriva, ”mina händer skriver det du säger”. Låt talsyntesen vara på. När elevernas texter är klara efterbearbetas dem genom en bokstavs- eller ordjakt.
  • Eleverna utgår från ett givet ljud när de skriver ordlistor. För elever som har kommit längre kan uppgifter vara att skriva meningar där alla ord inleds med samma ljud: Livliga Lisa leker länge. Mysiga My myser mycket. Max matar måsen med mammas mycket mumsiga muffins.
  • Läraren håller upp olika föremål framför eleverna som parskriver, och eleverna skriver vad de ser. För att individualisera kan detta varieras mellan att bara skriva inledande fonem till hela ord till meningar som inleds med ordet.14407861_10155390839134968_1958443680_o 14423983_10155390839139968_1640884699_o
    Foto: Ingrid Nilsson, Backaskolan Ystad

 

Moment B – ta med en planering till träffen

Under nästa träff ska vi diskutera hur vi arbetar med sambandet mellan ljud och bokstav. Planera ett moment utifrån aktuella styrdokument. Om du vill kan du utgå ifrån en aktivitet du redan genomfört med en klass eller en grupp elever.  Skriv ner arbetsgången. Använd gärna alignmentmallen när du skriver ner din planering. Förslag på rubriker i aktiviteten:

  • Namn på arbetsområdet
  • Syfte och långsiktigt mål
  • Centralt innehåll
  • Konkreta mål
  • Undervisning och arbetsformer
  • Bedömning

Moment C – diskussionsfrågor under träffen

  • Hur har du jobbat med sambandet mellan ljud och bokstav tidigare? Vad har varit framgångsrikt?
  • Jämför era planeringar i arbetslaget. Följer era planeringar samma struktur? Har ni samma syfte?  Har ni valt samma undervisningssätt? Hur kan ni aktivera eleverna som läranderesurser för varadra, dvs arbeta med kamratrepsons? Hur kommer du bedöma att eleverna nått målen och utvecklat förmågor?
  • Kan du ”levla” din planering efter diskussioner i arbetslaget?
  • Följande är avstämningspunkt från Skolverkets Bedömningsstöd i årskurs 1: (Observera att det nya kunskapskravet i åk 1 innebär att eleven kan läsa meningar i enkla, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerade sätt.)
    A: Eleven namnger i stort sett alla bokstäver och vet hur de låter.
    När du har genomfört din aktivitet i din klass behöver du fundera över följande frågor: Har dina elever visat att de behärskar ovanstående punkt? Om ja, hur har de visat det? I din bedömning, vad ska du uppmärksamma och notera?

Moment D – testa ett verktyg under träffen

Kom överens om ett verktyg ni vill testa.

Läsvärt

12
september
2016

Veckans bokstav – en snuttifiering?

Linda Linder skriver om den tidiga läs-och skrivundervisningen: ”Att basera sin läs- och skrivundervisning uteslutande på Veckans Bokstav är att snuttifiera betydelsen av språk och språkligt utvecklande lärmiljöer och det visar också på en väldigt grund förståelse för språk hos de förskollärare och lärare som gör så.”

Läs mer

22
september
2016

Våra nyckelord

På vår OM-sida beskriver vi vilka nyckelbegrepp vi fokuserar på i #gilla_lära_språk:

  • gemensamt skrivande
  • genrepedagogik
  • feedback
  • aktivera eleverna som läranderesurser
  • autentiska mottagare
  • talets betydelse för språkutvecklingen

Dessa är faktorer som forskning säger ger goda effekter på elevers lärande, oavsett om ett digitalt verktyg involveras eller inte.

Läs mer

7
februari
2017

Trilo stavar

Dagens tips!
Idag är appen Trilo stavar gratis, en app som är avsedd att uppmuntra barn till att ljuda, skriva och läsa.

Läs mer